We are alone

Cecilia räckte över deras son till Matteo då han kom fram, hon insåg att hon ine kunde vara självisk och hålla kvar honom. Kärleksfullt studerade hon dem båda två, de var verkligen de viktigaste personerna i hennes liv.
Hon såg tillbaka mot Savannah och nickade smått åt hennes fråga ifall de hade gift sig, snart skulle alla få veta men Matteo behövde bara prata med Emma först. Hon visste att Maya och Dorian skulle ha något att säga i det hela men de fick bara acceptera det som hänt.
"I will explain later, when we are alone." Log hon tillbaka, de kunde inte ta det där när Dorian var så pass nära. Hon vände sig om mot Matteo och Tristan istället och strök hans kind, han var så otroligt söt och hade verkligen kommit ur sitt lilla blyga skal den senaste tiden.
Lilia hade låtit dem vara ett tag men hon hade sedan bestämt sig att även gå fram, lite osäker på vad som hände egentligen. Han hade ju lämnat utan att säga hejdå till henne och Rose, hade han ändrat sig medan han varit iväg? Flickan som bara var några veckor låg i hennes famn och studerade allt väldigt nyfiket, till hennes egen lättnad hade Rose fått henens egna ögon. Det var inte Julians ögon hon behövde stirra in i varje dag.
För att inte störa hans återförening med Tristan ställde hon sig lite till sidan, självklart hade han saknat sin son mest. Sonen som verkligen var hans.


written by elisabeth